En sista gång

Så händer det igen, det som inte får hända. Än en gång kommer jag därifrån med oförklarliga märken på kroppen.

Men nu är det sista gången som jag säger att det här får vara droppen.

Jag ringde i stundens hetta 112 och har fått träffat och pratat med två poliser. Även fast det inte kommer att anmälas eller leda till något åtal känns det skönt att det finns en anteckning om vad som hänt nu i alla fall  En anteckning utanför min kurators dator.

Imorgon funderar jag på att åka till kvinnojouren. Vill få mod till att våga bli fotograferad. Det känns viktigt nu när det syns så väl...

Tror det blir fjärde gången gillt, om inte mer. Suck och Godnatt.