fredag 25 oktober 2013

Jag skulle aldrig se åt dig igen, jag svär!

Om kvällarna kan jag sakna någon att hålla om, någon som är längre än en meter och inte vaknar var fjärde timme och ska käka.

Jag längtar efter att älska och bli älskad av en vuxen människa, en förebild för mitt barn, en människa som inte är våldsam och som kan se längre än var ägodelarna räcker, någon som ser mig, och som älskar mig utan en vilja att förändra mig.

Jag gråter inte längre, eller jag försöker snarare att inte känna mig ledsen. Istället lyssnar jag på låtar som Starkare av Sara Löfgren!

1 kommentar:

  1. Åh, jag ser fram emot att följa din blogg, än så länge är den fantastisk!

    SvaraRadera